Hur man firar en Malwis!

      2013-10-23 / 19:33:27 Publicerat i kategorin Tårtor  
Man ska inte lova något man inte kan hålla kom jag på igår kväll när jag gick och la mig. Skrev ju att jag skulle uppdatera igår om kalaset, men si den glömde jag! Men den som väntar på något gott får vänta en dag.
 
Först och främst kan jag inte ens förstå att min lilla bebis är ett år. Hur hände det? På ett sätt känns det som om det var igår jag låg i Sundsvall och skrek håååååll kääääften åt ett barnmorskelag och undrade vad tusan jag hade gett mig in på, bad även Lars att lova att vi aldrig ALDRIG mer skulle hamna i denna situation. Jag tog han i handen, drog han nära mig, stirrade han i ögonen och sa; ALDRIG MER. Lova mig det!! På ett pedagogiskt vis svarade han, jaja, vi pratar om det där sen. Men samtidigt känns det som evigheter sen jag låg där, minst ett sekel sedan, så länge att minnena nästan inte finns intakta längre utan är som oljefläckar i vatten och nästan omöjliga att fånga helt. Jag antar att det är biologiskt det där, att en förlossning och tiden efter tillslut bäddas in i någon slags fluff och stannar där. Inte visste jag heller att det var en Malwis som bodde där inne. En ganska knubbig kille men världens gladaste, en kardborrhatande liten krabat men som kan äta ett kilo vindruvor på ett naffs. Min lilla Malwe som nu blivit så stor fast ändå så liten.
 
Självklart firade vi detta!
 
Morgonen började med att Malwe fick öppna paket och dricka välling. I paketet fanns ett födelsedagståg som vi har tänkt ska finnas med på alla kalas framöver när han fyller år. Ja, eller tills han tycker det är så töntigt och säger: Snälla mamma, lägg tillbaka tåget i förrådet.
 
 
Ballonger har vi hängt upp överallt. På dörren, i vardagsrummet, ovanför fika bordet. Ja lite här och där. Man kan ju tycka det är lite töntigt och överdrivet med så mycket ballonger. Men ni ska veta att jag köpte 200 men använde bara ca 40 stycken. Duktiga av mig va?
 
 
 
 
 Ja fler ballongbilder än så får ni inte se. Även om jag förstår att det är just dom ni vill se.
 
Födelsedagsbarnet skulle ju pyntas med. Med en body med fluga, en snygg väst och sina limegröna byxor var han den coolaste ettåringen ni sett.
 
 
 
Fika hade vi med. Jajjamän. Bakade och slet i flera dagar för att hinna med alla kakor. Nej nej, si det gjorde jag inte. Planera kan jag ibland och denna gången gjorde jag det. Bakade lite pö om pö några veckor innan och förvarade alla i den fiffiga uppfinningen frysen.
 
 
 
Födelsedagstårtan fick bli en regnbågstårta. Med sina 8 bottnar blev det nästan den högsta tårta jag någonsin sett. I tårtan fanns det tre fyllningar. Vitchokladfluff, limefrosting och citronmousse. Gotteligott.
 
 
 
 
 
När alla gäster hade gått och kalasfixarna var så trötta föll vi omkull alla tre i soffan efter att vi spanat in alla presenter som alla varit så gulliga och gett lilla M.
 
 

Vi laddade energi inför nästa dag då det var dags igen för Malwes alla små bebiskompisar att komma och fira honom och då fick han ännu fler fina presenter. Han börjar bli riktigt bortskämd han den där Malwe.
 
 

Inte visste jag att man kunde vara så slut efter ett barnkalas. Men nu vet jag!
 

 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0